Ibland bara finns man
För så är det. är alltid där, oavsett vad. Nån behöver någonstans att sova, någonstans att vara, någon att ha följe med när man själv inte har en aning om vad som behövs. Som att jag skulle ha några svar. Men rollen tar jag.
Vet inte riktigt varför det dippar så. Dagen har varit bra, slutade tidigt och fått gjort det jag skulle.
Har dessutom varit i kyrkan och haft en allmänt mysig kväll. Ändå vill man bara bryta.
bara gråta för att göra det. Men jag är inte sån. Vill bara vara så liten. Bara få stanna i en famn, bara få vara.
Tycker inte om att saker från förr slår mig i skallen. De har inte här att göra, trodde jag hade lagt sånt bakom mig.
Men tydligen inte. Jag vill bara härifrån nu. jag vill bara fly nu. För allt är så bra nu!
Saknaden gör ont. Den är obehaglig. Jag vill göra allt jag kan, men känns som att det inte är nått jag kan göra.
maktlös.
Måste hålla mig sysselsatt. Kan jag skylla på att jag sovit för lite nu igen? nattliga sms och tankar som jag inte alls vill fundera över nu. Det finns inga tvivel, för då skulle jag inte orka. Sak efter sak börjar ordna sig nu, så låt allt bara bli bra. låt allt bara lösa sig, snälla låt allt bara lösa sig.
Deras sorg ska vändas till jubel
Sötpojken är skyldig mig ett nattligt sms. Jag behöver det nu, behöver höra hans tankar, behöver läsa orden.
Två veckor och två dagar. Kärleken är stark men kärleken är svår.
Det har gått så många dagar, timmar, minuter. Snart har två månader gått.
Ideal är skottsäkra, men det är inte jag
skjut mig, jag är din
Jag skulle vilja kunna
Åt samma håll. På samma plats. Förlora kontroll.
jag känner tröttheten slå och jag måste hålla mig sysselsatt.
Försöker mer än någonsin att göra allt rätt, få allt att funka.
Jag som var så explosiv nyss, vart tog min energi vägen?
Stjärnklart och kallt, jag andas frost på allt som inte rör sig.
hittar ingen musik som gör mig tillfreds men är ännu mindre tillfreds i tystnaden.
Men i allt kaos är det vackert.
Glöm aldrig aldrig känslan.
Hade kunnat göra så mycket för att ha det som jag har det nu, men nu förväntar jag mig att allt ska vara ännu bättre. En dag i taget och jag försöker sluta tänka mig bort varje sekund. Men det är så sjukt svårt.
En sån galen saknad, och det är det enda undantaget.
Det enda jag haft och det enda jag vill ha.
För en gångs skull känns det som att jag bara vill vara liten, och det är helt okej.
Att jag inte behöver ha garden uppe, att jag inte ens behöver vara rädd.
SÅ VARFÖR ÄR DET SÅ LÅNGT? det DÖDAR mig så BRUTALT.
Varje låt byter min sinnesstämning. det stör mig lite.
Är trött men hoppfull. Glad med tankfull. Väntar bara på att sötpojken ska bli klar men vad han nu gör så man får sin dagliga dos av norrländska och lyckorus. Vill aldrig sluta prata, vill aldrig lägga på.
vill höra honom säga så mycket jag vägrat låta någon annan säga. Som jag vägrat lyssna på.
För första gången känns det sant
Sefanja 3:17
Tappa inte bort det. Aldrig glömma.
Ingenting att vara rädd för, bara att våga.
Bismillah. hahahaha, men det är så sant.
kan man vara tacksam över att sakna nån, bara för att man KAN sakna dem,
för det innebär hur mycket de betyder?
<3
50 Dagar
50 dagar sedan vi sågs. Tiden springer snabbt när man har har roligt men när det känns såhär går allt i ultrarapid.
Lögner som minerat min väg dyker upp. Jävla dramaqueen.
Får se om vägen bär till Borås på lördag och hade det inte varit som det är hade jag inte tvekat.
Men ser inte poängen i att spela spel just nu. I att bara vara sån för att jag kan. Känner att den erfarenheten kan jag vänta med att skaffa mig tills jag är långt långt härifrån. Och Mörk ska bara hålla käften.
Det STÖR mig så GROVT när folk säger så- speciellt pojkar. Jag tål det inte, tolererar det inte.
Kanske därför jag utmanar mig när det är nått som jag vill ha på riktigt.
Vill se om det han säger är att lita på, till min förvåning sväljer jag varje ord han säger.
Älskar att misstolka mig själv. Sup och svälj, trevlig helg.
Så förvirrande, förstår inte vad jag själv håller på med.
Bror är sjuk, mamma och pappa likaså.
Nöjd över att ha två val efter skolan än så länge, och det lutar åt att i vilket fall åka norrut. Ska bli kul att läsa senare. hur det blev. Hålland eller Birka, Zebra eller Afrika.
Livet är långt men om jag hamnar där får vi se.
Inget sammanhang. Allt snurrar men vet inte varför, är det trötthet som spökar eller för mycket cetrizin tavegyl och alvedon som bränner i blodet, som snart kommer tvinga mig att sova?
Jag vill inte sova. Jag vill vaka. Vägrar inse att det är jag som är liten. Jag är inte liten.
Det finns platser kvar. 8-10 okt, snälla. Jag behöver det, går snart sönder av saknad
Stjärnklar natt
Jag vill somna av ljudet av hans röst
Det är en vacker känsla, att våga. Att trots avståndet, trots allt som talat emot
våga kasta sig ut och veta att nån tar emot
nån som inte strör salt i ens sår, nån som plockar upp om man skulle falla där man står
en känsla utan logik och lagar
så fylld av begär men man begär ingenting annat
än att bara få ha det enda man önskar sig, det enda man längtar efter
närheten till den som man ******, men som är långt bort...
ett ord ska sparas. Sparas så länge det behövs.
Skulle kunna skrika ut det, skulle kunna skriva i det i pannan på fröken dramaqueen.
Men det ska sägas i tystnad, i mörker. I ensamhet men när man inte är helt ensam.
Jag väntar
<3
Uppäten
Fyfan vad jag hatar mygg. FY FAN.
Sovit två timmar inatt och så fort jag somnade fick jag 50 kilo labrador på magen, yaay. Men katten är söt iaf.
Rödtotten är påväg och jag är nöjd över att slippa vara själv.
Piller, jävla allergi och huvudet skallar- för mycket kanske, men lagom ändå.
En till?
Död i benen sen ridningen och ont i ryggen sen bilresan. Fast får skylla mig själv.
Känner mig liten och gnällig. vill höra din röst tills jag är lugn och för en gångs skull sover.
Kommer inte klara av imorgon om jag inte för sömn inatt.
Klart jag vill att sötpojken ska prata mig till sömns. Men det kommer jag inte erkänna.
Klart jag vill lägga ner mig gard. Det gör jag mer och mer.
Jag hade kunnat välja "vem som helst." Men jag vill ha dig
Men kommer det gå?
Allt bara lägger fällben för oss, förstör och går emellan
men jag tänker inte ge upp!
<3
Dare you too move
Det är svårt att hålla käften när man vill skrika hur det är
snälldruckit vin men efter en dag utan mat snurrar det trevligt ändå.
Inte tillräckligt, men så det ändå känns
Vill inte vara tjatig, hatar att vara dendär jävla bruden som inte ger sig, som bara smsar nonstop och är jobbig som fan. Jag ställer inga krav, ger inga order. Kommer inte göra, kommer aldrig göra.
Men det jag vill ha är så mycket
om jag är konstig, får jag skylla på min onykterhet?
jag vill bara ha dig. Vill vara din. Vill tillhöra dig.
inser att jag vill vara sjukligt opassande.
Vill vara osmart och bara skrika ut det jag vill.
Skrika ut vad man känner tänker, tycker och vill.
Vitt vin, rött vin, irish coffee och öl. Med mamma och pappa. Hahaha sjukt kul. tur att mamma somnade tidigt.
Fyllekåt ftw. haha, trevligt. Bara så du vet.
Men det är så mkt mer än så. Så mycket mer än en sådan känsla, mer än nått man bara vill ha.
Nått jag behöver. Som ett lugn.
Var mitt lugn. Min trygghet. min stadighet.
Det jag alltid velat ha men vägrat våga leta efter.
tilll och med hunden sover. Som alltid är jag enda vaken.
Låt mig inte vara enda vaken om två veckor.
Närmare än någonsin.
"Do what you must do to fill that hole"
hahaha xD
<3
Vet nått som jag alltid velat veta
Går igenom dörr efter dörr
Dödar snart min bror för hans väckarklocka väcker mig men inte honom
sjukt onödigt en lördagmorgon
Detdär lite småtråkiga uppmärksamhetsberoendet jag har jagar ikapp när jag är övertrött inte inte kontrollerar allt som jag borde. Orkar inte vara mer störade, orkar inte vara jobbig. Inte ens i säkerheten är man säker. Akta dig.
Gräset är alltid grönare på andra sidan och vill bara falla ner i dendär sömnen där jag jag inte bryr mig.
Men det gör jag inte. Jag bryr mig. Försöker mer än någonsin, försöker till och med mer än för ett år sen, innan Afrika. Saknar Afrika. Ljuden, ljuset, alla människor och lukter. All glädje och all närhet till varandra och till Gud.
Saknar mer. Saknar sötpojken så det gör ont och saknar honom som tvingade mig se rambo. Och lida. Cast Away.
Galenskaparna. All dålig synthmusik från 80talet. Alla fotopromenader mot ingentstans. Att han var en möbel men egentligen motsatsen. Han var nästan allt. Det inser man nu, när man inte ens kan få svar på sms. Aw.
Deeptalk, och visst låter det vackert. En kärlek som krossar allt. Som står ut, som härdas. Som är stark.
Vi är starka ihop. Ge allt. Få allt. Falla handlöst men bli fångad.
Det är sant nu, och blir det som jag vill så är jag inte vaken om två veckor. Då är jag varm. Trygg. Trött.
Men nu bär det av till Åtvidaberg, Björsäter och storskogen. Många mil närmare, men många mil ifrån.
Svampplockning och bus med hunden som jag saknat mest. Back on sunday
Woah
That's So 2008, saker att läsa om långt tid
Facebook strejkar så jag hittade mina gammla skrivböcker sen Ns1b.
Fattar inte hur jag klarade att må så.
Allt var så hopplöst, och mitt i all rädsla olyckligt kär i en idiot.
"Resan mot livets slut börjar vid ditt första andetag
tid är allt du får, sluta riva i öppna sår
sluta spring mot stängda dörrar,
du får säga vad du vill,
jag vet du tycker jag inte räcker till"
så äckligt att det var så sant. Så äckligt.
"Du säger du vet vem jag är
men den jag är är bara ett skal
av rädslan att bli den jag var"
Jag var en idiot då. Men vettigare på många sätt. oskyldig.
Gjort mycket dumheter på min resa hit. men spännande har det varit.
Allt detta upprepande om hur mycket jag HATADE. Allt HAT till mig själv. till den jag var, hur jag såg ut, hur jag betedde mig och hur alla behandlade mig. det var rädsla, sorg och hat.
"Allting är kaos och upponer, som om vi slutat se
kanske borde vi gå därifrån, men känslan är så svår.
Vet att vägen jag väljer att gå är helt fel håll att gå
men det är en konstig längtan att vilja vara två"
Världen var grå men så fort blondinen nämns så blir det guldskimmer och fyrverkerier.
Vilket jävla svin. Noll poäng till honom. Men inte lätt när man är liten och kär i en idiot.
Aldrig träffat någon jag velat ska älska mig så mycket, som brutit ner mig så brutalt
han sa inte en mening som inte sköt pilar i mitt hjärta.
allt handlade om att man inte var tillräcklig, inte dög till, inte såg bra ut eller inte sjöng rent.
att man faktiskt inte var speciell eller någonting att vilja ha.
Han sa aldrig vad han tyckte, om han någonsin tyckte som jag.
Det värsta var ju att jag var så dum att jag lyssnade. Så desperat att jag lät honom göra vafan han ville. Det var ju så det slutade. Den grabben. Ush. Önskar att jag inte lät honom göra som han gjorde. Men det är försent nu.
att jag alltid tassade på tå. tänkte två gånger innan jag sa nått. Tänk om det inte var bra nog. haha, det var det aldrig ändå. jävla idiot.
vet inte varför men var tvungen att skriva allt. springa igenom massa minnen. Och jag saknar inte den tiden alls.
vill inte vara någon annan än den jag är nu, där jag är nu.
Varje dag är ett framsteg.
Kul att läsa om lång lång tid. När allt kaos med sötpojken är avklarat och jag tagit studenten. När jag är fri att
göra vad jag vill men troligvis kommer stanna kvar i gråa Sverige.
Busigt!
Att älska nån, att vara kär, att vara förtjust i nån och att tycka om.
Skjut mig, jag är din!
Wherever I go, blues run the game
försöker se objektivt på allt, men hur jag än vrider och vänder så måste jag vila snart.
Jag rusar inte runt som jag brukar, för en gångs skull står jag mer still än någonsin.
Försöker reda upp allt, få allt att lösa sig.
Det är alltid tre jävla veckor bort.
Vill skylla på att jag är en jävla gnällig pmskärring nu.
Vill bara att allt ska lösa sig. Orkar inte mer men kör fullt ös ändå
åtta månader kvar. åtta fucking jävla månader till frihet!
Sex veckor till lovet. Lovet som jag längtat efter nonstop sedan den 8 augusti.
Tre veckor. Eller två veckor. Nästa helg.
Så snart det bara går.
Spara pengar, ska spara allt jag har. En smäll i skallen, en kniv i hjärtat.
jag vet vart det är jag ska. Tänker inte stanna kvar här, i gråa göteborg.
Jag vill bli varm i kylan.
Vill bli sedd i mörkret.
Where i will go, blues wont run the game.
Att ***** någon. Så grovt mycket.
Man känner sig inte ens hel.
Det finns inga alternativ.
jag vill ge allt till dig.
trots alla tvivel, att jag är rädd och nojjig.
Att jag vill tjata om bekräftelse varje dag, trots att jag inte behöver det.
Jag vill bara vara säker, jag vill höra dig säga det.
Tänker gå emot allt jag är, all rädsla och svaghet
göra det modigaste jag någonsin gjort
ge det till någon
på riktigt
ge mig själv
på riktigt
det kommer ta ett tag
men om det går som jag vill och hoppas
är det värt det
<3
Old Lies
Det är inte tid för tvivel. Det är inte tid för att ha ännu mindre koll på mitt bergochdalvaneliv.
Det är inte tid för att känna sig liten rädd och desperat. Det är inte tid för trötthet.
Sömnen som bara är en kort väg från ett rum till ett annat, när gryning blir till dag.
Men det går iallafall åt rätt håll.
This is youre LIFE. Are who you want to be?
Jag har inte mycket jag ångrar. Ett litet felsteg, och det stör mig att jag ångrar det.
Men närhet ska man akta sig för att ge för mycket av.
Hatar detta humöret. tråkigt, ledset men ändå inte. Nära till att tro fel om allt och alla, och rädslan är värre än någonsin. Tur att det bara är några dagar annars hade jag fan gått under.
All min energi bara försvinner. Äter mig. Jag börjar få rätsida på saker nu och adrenalinet börjar gå ner. Pulsen sänks. Tröttheten jagar ikapp.
Men det är bara att fortsätta. Det blir bättre snart.
Det är inte tid för tvivel, det är tid för hopp
Det är inte tid för avstånd, det är tid för närhet till nån långt bort
utmana mitt gamla jag
och det finns inte en chans att den är starkare än vad jag är idag
Som det ska vara
En bra dag. Dendär glädjen, den oförklarliga som exploderar i mig när jag mår som jag ska
Jag dödar tröttheten så brutalt. Inser att jag börjar ändras och det förvånar mig- men det är bra
Bryta ihop i skrattanfall när man är övertrött efter en tretimmarspromenad är helt okej
Jag är tryggheten trots allt, vart ska man annars ta vägen? Låt det vara såhär nu
Låt mig vara oförklarligt glad i några dagar till. Minst.
Låt allt lösa sig, med biljett och skolan och allt drama
Men en dag som denna är allt jag kräver och behöver för att samla kraft
Imorgon kommer en ny dag
jag tror inte på slumpen.
Chansen av ordnat kaos är så galen att det inte finns någon form avrealism i det
Kalla det vad du vill. Men jag säger tack!
Hopp
Visst är det förvirrande. Bara några timmar kan slå om.
Glad är nog fel ord. Men ledsen är jag inte.
Jag ska göra vad jag kan för att reda upp det.
Förvånande nog så har jag ryggrad nog att stå upp för mig själv.
Det hade jag inte klarat innan.
Jag vill inte ge upp, jag tänker inte ge upp.
Kommer åka till Östersund. Jag ska.
frågan är när.
Roligt att läsa detta i efterhand och se ironin oavsett hur det slutar.
Förvånande att jag är starkare än jag trodde.
Men nu hjälper det inte att bryta ihop.
Bryt ihop, men upp igen.
Och igen.
Och igen.
det SKA lösa sig.
Triangeldramat i skolan. Alla jävla betyg. Allt hemma. men framförallt. Sötpojken.
Han ska fan ha mig som trygghet om han vill. Han om någon förtjänar det.
På nått konstigt sätt också för min skull. Vad gör han med mig?
Konstigt att erkänna.
Men för min skull så behöver jag honom.
Han har makten, han gör det han vill med den
Ingenting är vettigt 03.30
jag svär, jag såg dendär glimten
jag vet nått som jag alltid velat veta
ärlighet respekt kärlek, du får allt om du ger det tillbaka
Vackert
Pang på rödbetan, ge polly mer kex. Checks.
baguette och sömnen slog mig i skallen.
Troligtvis osammanhängande och tråkig som alltid. Men jag vill bara stäng av världen för en stund.
Patetiskt men värt.
Försökte reflektera över gårdagen. Allt som hände. Alla ord som sades.
Det extrema kaoset. Att jag bröt samman så totalt överraskade mig lite, men på ett sätt är det så självklart.
Släppa någon hela vägen fram.
Vad innebär det?
Förvirring, men jag är nog inte begriplig jag heller.
Men jag vill. Vill ge allt jag är och har. Kan offra saker.
Det är en vacker känsla. En känsla som jag hade glömt.
När i allt kaos, någonting ger trygghet.
När det bara är bra. Och jag som alltid velat ha det så konkret, vill göra allt för att lita på en röst.
hatar att jag är svag. Att jag inte kan stå så stark som jag vill. Men det är bara att bryta ihop och försöka igen.
Komma igen. igen igen. Om man satsar vinner man!
Den dåliga humorn kommer iaf aldrig överge mig, det är nog tur x)
Rödtotten är påväg och behöver bärhjälp i hennes uppförsbacke.
Jag kommer fan släpa henne tills hon har det som hon förtjänar.
Det kanske är min grej? Släpa andra upp för deras berg?
jag kan säkra. Fånga. Fucking Awesome!
Nån jävla dag kommer jag upptäcka att jag inte behöver vara rädd.
Den dagen är snart om det fortsätter såhär
Ta Inga Order
Extremt. Det enda ordet som passar. Det enda ordet som inte känns patetiskt just nu.
Aldrig ge upp utan en kamp,
kan inte vända så fort vägen blivit brant
du kan inte tiga så fort sanningen blivit genant
Lyrik. Strofer som skjuter pilar in i hjärtat på dig.
På ett sätt orkar jag inte med mer nu.
Gårdagen var bra.
Kapten Röd och trots att oscar var tio meter ifrån så var det sjukt bra.
Skrikit mig hes och sedan iväg och dricka.
Så nära att konfrontera, så nära att reagera och utagera.
Berätta all jävla skit som detta försatt mig i. Men det är ju klart som FAN att han inte mår bra av dethär!
Men innebär det att han ska få kasta ännu mer mot mig så har han fel.
just nu kan jag inte ta på mig mer.
Så totalkrossad. har aldrig varit beredd att offra så mycket för någon.
Men vad är det han inte förstår? tror han att allt är en jävla lek?
Bara tanken på en tystnad får mig att bryta ihop så totalt
Det har aldrig varit på så blodigt allvar som det är nu
Jag ger mig inte utan en kamp
svagare än någonsin
men kärleken står stark
Honung
allt blir så stort
alla saker
det går inte bra
vill kunna tro på att det inte är mitt fel men så är det ändå
när frågan kommer vad vi kan göra åt det, hur vi om möjligt ska kunna lösa allt
så ber jag om ursäkt
Vad är ärlighet värt om man inte ens kan vara ärlig mot sig själv
Det som inte dödar ska göra dig stark
försöker lösa det, allt som rusar
alla tankar som exploderar i mig men som varken har mening eller innebörd
allt jag vill är att vara där.
Dåligt samvete för att jag är så svag?
Alla utom jag behöver en del av mig
Det är för att jag är trött
för lite sömn, därför reagerar jag som jag gör
Ladda upp, ladda om
det är inte tillåtet att förlora nu
Det finns inte på kartan
Allt ska lösas
Allt måste lösas
För om man hittat en kärlek som får en att hoppas trots avstånd och sämsta oddsen någonsin
En askungesaga
Vi är trots allt inte som någon annan
Ingen annan är som oss
Ultrarapid och Hyperaktiv
Liten och stor,
rak på sak eller be om ursäkt för allt
Rätt fräckt ändå
Värt att kämpa för. Nån jävla gång måste det ju gå!
En timme är en vecka här, kyss mig så att något händer!
Dansa fastän hjärtat brister, fastän all kärlek är distans
Om ett år eller så kommer dethär vara över (om ett år eller så är det aldrig över)
Säkert! - Facit
Så felfritt peka på vardagsproblemet.
Hjärtan, längtan, trasighet och förvirring.
Kommer spelas nonstop ett tag nu
Så jävla bra!
En timme är en vecka här, kyss mig så att något händer!
Rödtotten kunde inte sova i sin egen säng så hon får bo här ett tag till.
Regnet som öste ner drog förbi och solen bländar mig litegrann
Står lite på kanten sådär. Att jag börjar bli säker.
Förlorar mig i tankarna. Det blir så när man är kär.
För det är sånt kärlek gör.
Villkorslöst.
Att se svagheter men tycka om ändå.
Att se alla fel, att som blivit knas.
Men tycka om ändå.
För det är så.
Det är sånt kärlek gör
<3
Cepetroll + Doberman
Hatar att jag är så orolig.
Orkar inte sova när jag ändå blir köttad hela nätterna.
Jävla kakor. Frågan är varför det var knarkkakor.
Ingen trevlig baguette.
Försöker sluta kolla på klockan, inte räkna timmar sedan senaste samtalet.
Låt inte mardrömmarna stämma.
Läser vackra ord om och om igen. Försöker inse att det nog kan vara sant.
Galet.
Det är bara att köra, fullt ös medvetslös.
Ge hela hjärtat, våga. För en gångs skull våga.
För det kommer vara värt det
<3
Spit and retrieve, Give and recieve
Gah, skitungen lurades
Fyfan x)
Gjorde mig rädd, och det stör mig att bara ett sms, ord jag inte förstår, en oväntad reaktion
får mig att bli så rädd, så galet rädd.
Men sedan är lättnaden stor.
Rödtotten mår bättre och vuxensnack löste förhoppningsvis någonting.
Tidig morgon och övertrevlig träning, sedan leva på knäckebröd och kakor.
Jag är sund.
Om imorgon inte kändes så oändlig, är ensamhet ett ord som inte finns.
Låt dagarna gå fort.
Det förvirrar mig att jag känner så som jag gör. Att det betyder så mycket.
Att rösten gör mig så nöjd. Att jag vill göra honom nöjd.
Fobier och faror. Jag är inte rädd. Inte rädd för höjder, flygplan eller spindlar. Inte rädd för vatten eller stora ytor. Inte rädd för tandläkaren eller monster under sängen.
Jag är rädd för någonting så mycket värre.
Att vara omtyckt. Jag försöker värja mig, undkomma det, och hittills har jag lyckats, för det har alltid blivit som jag förväntat mig. Sviken, bedragen, lurad, utnyttjad eller huggen i ryggen.
Att varje dag förvänta sig det värsta. Att snart kommer slaget. När allt faller och jag måste börja om.
Men allt fortsätter bygga upp. Gör mig lycklig mitt i allt kaos. Får mig trygg trots alla oroligheter.
En röst som får mig lugn. Som drömprinsen man aldrig trodde man skulle hitta.
igår var det sex veckor sen vi sågs. Och jag är kär.
På fredag är det förhoppningsvis tre veckor kvar tills vi ses.
Jag vill vara där nu
Här och Nu
Lilla rödtotten har hittat en tillflyktsort
jag är klippan i stormen samtidigt som jag har en egen storm att bekämpa
Avståndet känns så långt
vill röja undan alla hinder, vill så mycket men vill inte göra fel igen
Osmidighet. Måste hålla mig undan det.
Känna tänka handla. Det är svårt när mycket occuperar tankarna.
Låt det vara konkret. Låt kärleken bli konkret.
Hippiepingvin och är inte längre superbt hyperaktiv
Min energi drunkar men det gör ingenting
Att vara en tillflyktsort gör mig nöjd. Om jag i mitt kaos kan vara en trygghet räcker det.
Saknad. Saknar sötpojken. Tiden kommer gå. nästa helg, tre veckor, lovet?
Dag efter dag
Väntar på dig
See you soon
Sover du vakar jag
Din puls är mina hjärteslag
Visst är det så
När man är trygg vågar man vara svag
Tryggare än någonsin
Det känns bra
Genom alla nätter, dagar och texter så har mitt liv gått förbi.
Analyser, detaljer, saker jag inte vill minnas
saker jag inte minns men som är förklarat som sanning
Det gör inte ont i mig längre, för jag står stadigt
Lita på att det går bra, för att det finns så galet mycket som är för konstigt för att vara sant
Sår som försvinner, men ytan är lättast att hela
själen bråkar, slingrar sig, vägrar inse
Men snart.
Sötpojken sover och det gör mig nöjd. Lilla rödtotten sover på soffan.
Jag vakar.
Jag kan hantera ditt kaos, för jag har gått en lång väg
Det känns bra
Bergochdalvanan är galen, men det känns bra
Allt jag ger ska jag få tillbaka
Men det gör mig nöjd.
Jag vill vara den som alltid finns där. Som ser. Lyssnar.
Jag vill vara det. Låt mig vara det!
I Krig och Kärlek är allt tillåtet
Men det är okej
Det kommer gå bra
<3
Lite över gränsen men helt okej ändå
spelar ingen roll. Det gör ingenting. För full i någons ögon kanske, men orkar inte ta allt nu.
En sak i taget, iallafall någonting konkret.
Saknad sliter brutalt i mig nu. Det är inte kul. Brukar förklara så fint, men nu finns det ingen anledning till det.
Tycka om någon trots att man för en gångs skull faktiskt är totalt jävla oskyldig.
Inte en rörelse, men många vackra ord
mer en brutal längtan - jag vill inte längta mer
vill bara vara DÄR
vara nära
och trygg
så jävla trygg
för en gångs skull slippa tänk på allt runtomkring
bara må så jävla bra
och veta att vi är två
tiden kryper långsamt fram, men det löser sig tillslut
<3
Want To Hear The Sound Of Sweet Surrender
Stör mig på att jag faktiskt har lite abstinens.
Stör mig på att alla dagar är så fyllda men så innehållslösa.
Försöker hitta nått att fylla allt med men vill bara fly härifrån-
Aldrig aldrig stå still. Bokstavskombinationer som gör att min kropp vägrar ge mig vila.
Inatt kommer jag stupa hårt. Fast ne.
Ikväll ska bli en bra bra natt. Lagt för mycket på procenthalt men vad gör det.
Det är pengar.
Och jag vet hur det kommer sluta. Eller så har jag helt fel som vanligt, men det gör ingenting.
Jag tänker ha koll. Lagom koll.
Alla ska ha det nice. För det är så det ska vara.
Nu är det helg. Nu ska jag försvinna in i min värld.
Jag vet vart jag vill. Vem jag vill ha.
Låtbyte och energin börjar röra sig. Så underligt men konkret. Inte stå still.
Peppa. Peppa kvällen, peppa träning. Peppa.
Stå inte still!
Och så dansar vi, och så dansar vi!
Nu kan du få mig så lätt
Det är så enkelt när det är svårt
så enkelt att frånsäga sig allt som väger tungt, och bara fly.
Rymma från allt och från sigsjälv.
Som om jag ens vet vem jag är längre.
Trodde jag visste vem jag var, vart jag stod. Vad jag tyckte om allt.
Sen försvann allt.
Allt jag visste och allt jag var.
Bit för bit rycktes bort och försvann. Allt jag hade stått för.
Patetiskt.
Har jag roligare nu?
Mår jag ens bättre?
Men jag är inte samma. Som en update på migsjälv.
Samma men inte likadan.
Men lika trasig. Bara desperat på ett annat sätt
Någonting så viktigt
som bara förvirrade min värld så totalt
stal mitt hjärta
Framtiden
För första gången, en framtid
Vart hamnar vi sen?
Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din
Det är en lång väg, oavsett om vi ska hem i långa uppförsbackar
oavsett om vi bara längtar oss bort, vartsomhelst
dit vi bara vill vara och känna oss trygga
varför är tryggheten så central plötsligt, den har aldrig funnits där och aldrig spelat roll
men det har aldrig funnits någon att lita på.
försöker smälta att någon stod upp för mig men det förvirrar mig.
Det skrämmer mig för att jag inte kan förstå.
Jag vill förstå
Men det skulle kanske inte vara kärlek om det var logiskt och enkelt
Om bara känslan gör att jag skulle göra nästan vad som helst.
bara för att det känns så rätt.
För att om jag inte hör en röst så blir dagen inte som det ska.
Och måste åka härifrån nu. Mot mörker eller midnattssol.
Allt de lärt dig ska du glömma bort
du måste vara liten för att vara stor
Att älska nån
Och att kanske vara älskad
Och att det är okej
trots avstånd
så hoppas jag
att det blir så, för det är så jag vill ha det
jag vet vem jag vill ha
vem jag vill tillhöra och vem jag vill ska tillhöra mig
tack!
Två steg tillbaka och ett steg fram
Det är för mycket nu
folk som sakta dör runt mig - blodsband som sinar ut.
Varför kan inte allt få vara bra?
anklagelser och lögner kastas mot mig men för första gången kan jag inte agera soptunna. Måste för första gången stå på mig. tro. Tro på mig själv. Det är fan det värsta jag vet. det svåraste. för det finns ingen som jag hatar och betvivlar så mycket som mig själv. Men nu är jag fast. För att komma vidare i denna helvetescirkus så måste jag tydligen gå igenom allt som jag tycker är svårt.
stå på mig.
försöka hitta någon form av självkänsla i den ändlösa tomheten som förut fyllts av ord att jag inte duger.
Jag har bara kärleken att förlora nu. Så jävla rädd att det inte kommer gå. Så jävla rädd.
Men jag måste våga ändå. Kommer kasta mig ut och lita på att det faktiskt finns någon som fångar.
Det är värt ett försök. För har aldrig hittat en känsla så konkret. Som gör mig så lycklig.
Som får mig att hoppas när jag tidigare hade gett upp.
Jag står inte stark. Men dethär gör mig starkare. Det som inte dödar härdar. Jag vill inte se tillbaka på dethär och tycka jag var en naiv idiot. Jag vill se tillbaka och förstå. Inse att allt var så värt.
För då läser jag det inte på landet mitt i stan. Då läser jag det i trygghet, med metervis med snö utanför dörrn och 194 centimeter vakthund bredvid.
Men nu kan jag bara ta en sak i taget och hoppas att jag klarar av allt. Lyckas överleva allt kaos runt och rymmer till tryggheten. 8 veckor och fem dagar. Snälla låt tiden gå fort
We Are Right Now
Breathing in the highs and lows.
Needle girl in a haystack life, i'm now found and this is once in a lifetime
Bergochdalvanan. Högre och högre, längre och lägre.
Bättre än någonsin men samtidigt så mycket kaos. Så galet mycket kaos.
Alla ord slår tillbaka mig till där jag stod. Men nu har jag hittat en vapendragare. Waah. Exploderar snart!
Solen skiner. Sol. Jag gillar sol. The shadows proves the sunshines.
Att önska någon tillräckligt. Jag har fått tillräckligt.
Att slå sig fri från dem man har varit. Den som man någonstans djupt inuti man fortfarande tror man är.
Fortare mot framtiden, för jag kommer inte kunna stå still här mycket mer!
See the idiot walk
1. Fly
2. Sprit
3. Baguette
4. Sov
Nu räcker det fan.
Explosivitet
ge trygghet vara trygghet, hålla käften och sluta röka.
Vara långt bort i tankarna och fysiskt så på fel plats.
Det är mina dagar. Jag gör vafan jag vill. Döden kan inte lura mig för det finns inte mycket jag inte stått emot.
Blända mig inte, mörker är jag van vid. Det är när man mår bra som man har så mycket att förlora.
Som en känsla som är så extrem. Som varje sekund påminner. Allt påminner.
Görde bara görde.
Jag gjorde det och lyckades!
Allt sitter i skallen. Få tummen ur och bara sluta JÄVLAS med sig själv.
Ett säkerhetsbälte, vem ska hjälpa dig runt, hålla dig i handen om du inte gör det själv?
Samtidigt inse att världen inte är ond, att hoppet finns, att någonting FINNS som är så värt att bara tacka över.
Finns så mycket. Som att jag inte står där jag stod för tre år sen.
Att jag fortsatte gå.
Kommer alltid fortsätta gå.
Sån bergochdalvana, ilska lycka kärlek och explosivitet. Jag börjar bli migsjälv igen.
Bara vara den jag faktiskt är. Orädd. Jag är inget offer.
Spit and retrieve cos i will give and recieve.
Så sant.
Jag är inte liten. Jag är större än du!<3
Bokstavsbarn
Specialare, vad jag vill, vad jag ska och borde.
När jag hittar en lösning får jag två nya problem.
Det finns inga lögner. Inga alternativa slut. Det finns bara en väg nu.
Görde bara görde!
Kallt och stjärnklart. Jag andas snart frost. Hösten står utanför.
En dag i taget men har knappt någon koll på dagar ändå.
Försöker bara se framåt. Leta lösningar, rymma från det som snärjer mig.
Lättnad samtidigt. Snart. Snart kan jag sluta längta.
Om det löser sig.
Det måste lösa sig.
Jag kan vara vaken för dig, lyssna på dina andetag och vara nöjd över att du sover tryggt.
Idag har allt varit konkret.
