Nu kan du få mig så lätt

Det är så enkelt när det är svårt
så enkelt att frånsäga sig allt som väger tungt, och bara fly.
Rymma från allt och från sigsjälv.
Som om jag ens vet vem jag är längre.
Trodde jag visste vem jag var, vart jag stod. Vad jag tyckte om allt.
Sen försvann allt.
Allt jag visste och allt jag var.
Bit för bit rycktes bort och försvann. Allt jag hade stått för.
Patetiskt.
Har jag roligare nu?
Mår jag ens bättre?
Men jag är inte samma. Som en update på migsjälv.
Samma men inte likadan.
Men lika trasig. Bara desperat på ett annat sätt
Någonting så viktigt
som bara förvirrade min värld så totalt
stal mitt hjärta
Framtiden
För första gången, en framtid
Vart hamnar vi sen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0