sjöis

tiden springer fort. är hemma och allt är som det brukar.
men trött. så sjukt trött.
vill inte vara ensam.
känns så konstigt.
Tuggummi i hår.
Dagar och nätter.
Fyll dem med tid

@ sjöis

livet är hårt.tung.vi andas.
jag vet inte vem jag är.
när jag beträder marken tystas mina ord och jag blir någon annan.
Jag dämpar mig och börjar fråga trots att det är jag som ska ge svar.

Oscar.
förvirringen river i mig,kanske tur att jag inte är hemma.
tänk om jag gjort fel.det är så svårt att veta med avståndet.
jag vet verkligen inte. men det är bara fyra timmar ledigt varje dag som jag hinner tänka.
Barn hästar mat och städning.

Det är typ vad jag hinner med.

Jag måste skriva av mig nu när jag är ensam.

Lugnare musik. sakta ner.
måste skriva ner vad som gäller.
varför jag känner som jag gör.

Kommer på mig själv att texta som om det vore Mr England.
Men den morgonen var inte rolig.
Den natten minns jag inte. En natt bara. för att döda ensamheten.

Frågan är vad han var ute efter. Var han också förvirrad?
Men han fick sin chans.

Men jag vet inte. Bara hatar all ångest som bara kryper över mig.
Jag har sällskap men känner mig ensam. Vet inte vad min roll är här.

Måste verkligen sluta med allt.
jag är så säker att jag kommer förstöra allt.
jag orkar inte förstöra allt.
Orkar inte bli förstörd.
är livrädd att förstöra.

Stay Faraway (So close)

jag orkar inte

Oscar

vet inte ens vad jag ska säga.
Jag maggan alex malin softade. Tjejdag. Sen droppade Kitte, Steff och oscar in.
Vi dricker lite.
Jag dricker mycket.
Jag dricker ännu mer.
Pang.
Sen försvinner han.
Kyssas under vatten, går det ens?
vatten i näsan.
Blubb.
Men försvann gjorde han.
Drack ännu mer.
Steff var ju där och det sköna gröna.
Var på en annan planet typ.
Erkännanden mitt i natten.
men vad i helvete håller jag på med?
Så jävla desperat kan jag ju inte vara.
Sjukt rädd. rädd för att ha förstört allt.
rädd för att ha sårat.
jag är inte bra.
inte bra.
Nejnejnej.
Vad i helvete håller jag på med?
JÄVLA SKITFÖRVIRRING!!
kan jag inte bara antingen bli kär och bli ihop med den personen, eller inte strula runt alls?
Facebook.
Nu jävlar måste jag ge mig.
Förvirrade skitpersonen som gömmer sig och är rädd.
SÅ JÄVLA RÄDD.
Men jag är inte rädd om han är där.
Det får vara nog för nu.

Ironic

tycker tystnaden är bekväm. Fastnar lätt i en bubbla som är bara min.
Vill sova nu, för imorgon är planerna många. Ska till kåsjön för att sedan dra och tälta med steff och fler vis härlanda. Sjukt nice.
Bra dag.
Det är trevligt att åka bräda.
Tystnaden.
MacGyver!

The air i breathe

tystnaden i luften. Uppror i vinden.
Kylan.
Alla faktorer.
Alla bara slår mig i ansiktet när jag lämnar smörpopcorn och iste.
Vill ha någonstans att fly, men det jag flyr ifrån är det jag behöver.
Tystnad. Trygghet. Stillhet.
men jag pallar inte. Jag orkar verkligen inte. Jag vill bara härifrån men samtidigt så livrädd att missa en sekund av någonting som skulle kunna vara underhållande eller livgivande.
Men återigen har jag tomma batterier.
Tomhet, idel tomhet.
Jag orkar inte reflektera. Jag orkar inte tänka.
Då var det bättre att göra som igår.
bara ge fan i allt som är rätt.
Men det ger en eftersmak.
Frågan är om dethär är bättre.
Trots det en ny känsla. En väldigt dålig sådan.
Känsla av ännu mer trasighet.
Äcklig.

det är först när det är försent som man inser att det var fel

Sådan idioti.
Såklart.
Virrvarr, sånt totalt virrvarr.
Mr england dök upp. Det trodde jag faktiskt inte.
Mr england sov över. Det trodde jag inte heller.
efter halva paranormal activity ville vi ha mer, och det var första misstaget.
Inte ett misstag i sig. Men förödande på ett sätt.
Hade någonting gått fel hade det varit bortom räddning.
Allt sjönk ihop, snurrade, alla ljud, ljus, färger bara tynade bort kring mig.
För mycket. Ett tillstånd som inte var okej.
FÖR mycket.
Jag pallar inte mer känsloskit nu. Jag vill veta. Jag vill ha det svart på vitt.
Syn yrsel. Sån trötthet.
Vart är min trygghet?
Vill bli av med myrorna i kroppen, vill bli av med desperationen, vill bli av med ruset som tvingar mig framåt, vill bli av med ångesten som kryper så fort ensamheten närmar sig.
Utmanar rädslan. Drar i den. Väntar på att den sakta ska få ner mig. För jag är ingen segrare.
Jag faller, som för så länge sedan. Fånga?

forget

har insett hur mycket jag tänker
och varje liten detalj ingår.
när det faktiskt var ett val att stanna eller gå.
Slumpen avgjorde. Kanske lika bra?
Försöker att sluta texta. vill inte vara på.
Åh förvirringen är så total!
jag tror jag tycker om honom. fast jag inte vill.
en desperation tror jag.
att jag bara fäst mig vid tanken på honom.
för det är ju ingenting seriöst.
jag vill ha det för att jag inte kan få det.
vi får se.

bangar

nej.
varje gång man hoppas minsta lilla på nått
en händelse
en känsla
en person
sömn
min kropp kräver sömn

just another day

mitt liv är sånt kaos igen. Borde få semester från semestern för att vila. Struktur.
Det tråkigaste ordet typ. blä.
igår. träffade maggan i staden, åkte runt och lyssnade fast var någon helt annanstans egentligen.
Hem och vände, träffade gympatjejerna innan pia åker. sen var det krullus johnas och WIBBAN som gällde.
Boys will allways be boys, huh?
Såklart. Och pulsen eggar. Påminner. Ingen sömn. Inget felsteg. Inte fysiskt.
Men mr england. vad i helvete håller jag på med?
någon skum midnattsbekännelse. Total förvirring. han förvirrar mig så. förstår verkligen inte.
det är inte på riktigt, det är inte seriöst. Det är knappt på lek. Det är bara att retas.
För jag är aldrig så bra att det skulle duga med mig.
någonting jag inte kan, eller som jag inte vet. som jag inte förstår. så dum dålig och otillräckligt.
men att över huvudtaget prata med mig nyktert finns ju inte. då svarar han inte ens.
men så fort han fått nått i sig, när han nått en viss längd... då.
jag brukar inte vilja vara någon annan. vet inte ens vad jag känner. varför jag hakar upp mig så på det. varför jag tänker så på det. på honom. på tomrummet.
för att citera migsjälv.

... vi kanske förvirrar varandra. eller så är det för sent för att jag ska fatta. känns som att jag gör allt värre. tänker fan på dig för mycket för att det ska vara okej. vet inte ens vad jag tycker om dig. men wah. ja, jag ska var tyst nu. filmen är slut, the end.

På språng

mammas födelsedag, sedan ett telfeonsamtal från andra sidan staden, hej kom hit, vi har det roligt.
ytterby?
Visst. jag har precis satt mig, men jag kan packa min väska igen.
På språng. Det vill jag vara.
Xenea, malene, ines, johanna och jag. Jag har aldrig. Nejdu. Skulle jag?
Att det är elektricitet i luften när jag bara hör att mr england ska medverka.
Att jag faktiskt väntar, men utan falska förhoppningar.
Vad händer då?
Under en period som växer på längden, då. När toppen är nådd bryts alla hämmningar.
Känns som att tiden vreds tillbaka ett par månader.
Ett par sekunder stod allt still, men jag somnade från det.
Kylan, men jag var varm.
Illa, eller lika bra det att vi inte var nära. Sådär lagom nära.
Det retar mig. Hatar att det retar mig.
Imorrn kommer åregänget, men dagen idag är knappt påbörjad

RSS 2.0