tillbaka, nästan
så efter två år i jämtland ger jag upp. det är nog snarare ett vi ses än ett hejdå. men trots att jag har börjar älska kylan, och de snötäckta bergen, att jag bor på världens vackraste plats så räcker inte det. jag orkar inte kämpa mer. jag vill få börja om igen, men att saker ska bli bättre. att båda får jobb vi trivs med, och som gör att vi inte måste räkna i slutet av månaden om vi kan köpa mat. ha en lägenhet som är våran. med våra saker, där vi trivs och får plats. och ha närmare till alla fina vänner jag saknar, och skaffa massor av nya. jag trodde att det var så det skulle bli här uppe, men nej. så fel jag hade. men jag har lärt mig mycket. blivit lite större. men jag orkar inte att allt ska hänga på mig. att när jag går upp så går olle och lägger sig. på ett sätt känner jag mig otroligt ensam, men det kanske är nyttigt ett tag till. nyttigt att inte skynda, att ha tid. men vi är nog klara här snart. tre månader. min 21 födelsedag kanske jag firar på ett helt annat sätt.
Kommentarer
Trackback
