För jag är inte oupplålig
är det så kanske? att jag är för lätt att få på fall.
Inte så, det var längesedan jag föll för någon.
Skulle jag klara det?
Att vara så duktig, lägga band på mig själv?
Knappast. Den delen av mig säger, inte en chans.
Men hade man hittat någon värd att kämpa för,
som vill kämpa för mig.
då kanske. då kanske historien kan få ett annat slut.
Det känns som om jag exploderar, och på ett dåligt sätt.
expanderar, på bredden. jag tycker inte om det.
Jag tycker inte om den bilden jag ser.
Jag ser inte fram emot... eller jag vet inte.
jag vill att någon bara ska dyka upp och säga
de rätta orden. att jag bara ska känna mig trygg i det.
varför hoppas jag så mycket på det?
det hade ju inte gett någonting.
jag ska ju ändå härifrån
han ska ändå härifrån.
someday, somehow
Kommentarer
Trackback
