Bam Bam
tankarna som dödar, som sakta minimerar mig och gör mig till någon jag inte står ut med
du var min arme men jag förstörde allt som var värt att kämpa för
som om det fanns en sång för idioter
en sång för dem som ångrar sig
för dem som inte orkar kämpa mer
för närheten ett ett smått oändligt avstånd
för önskan om att ha någonting som är bättre än det du ser på film
när inga toner kan förklara kaoset på insidan
när det inte finns nått som skjuter pilar mot ditt hjärta
och träffar felfritt
när man inte orkar längta
men inte klarar av att sluta
ingenting är längre
när man bara vill bli uppfångad iett par starka armar
bara vara i en trygg famn
bara vara utan rädsla
utan krav
låta den oroliga explosiviteten dö
och få vara liten
som att det skulle vara ett val
men alla tankar måste dö
alla minnen måste utplånas
men det funkar inte så
som att man är så äcklig
men det kan inte bli värre än det är
låt mig dö från allt som är mitt eget
som att man är död på vägen
som att man efter två jävla veckor bara är ett skal
det hade kunnat vara världens bästa
men istället är jag här
uppmärksamheten
desperationen
men att jag inte kan bestämma
vilket håll jag ska springa åt
vilken av mig som ska vinna
nu är jag i nån slags gråzon
men jag vill bara vara så sedd
vill inte släppa taget
men
det kanske måste bli så
för den tysta tiden är som en kniv
och jag är ingen krigare
jag vill inte falla mer
snälla, nått måste hända snart
Kommentarer
Trackback
