Hyperaktiva

Jag vill bara ha gjort allt jag ska, vill bara vara klar. Vill bara åka härifrån nu, det är så dött i min stad.

Solen är så blek och alla människor så tysta. Solen dör sakta när vintern närmar sig och alla färger vissnar och dör i vår närhet. Vi andas frost och det är kallt. Bara att försöka vara varm ett tag till.

Att stå ut ett tag till, finnas ett tag till.

Vänta på en röst som talar med en annan melodi. En saknad som tar upp mer och mer av mig, men det gör ingenting. Jag fick andas i söndags, så nu är det en ny vecka med nya tag.

En efter en ska alla upp på sin väg, och jag andas lättare än för några dagar sen.

Kom på mig själv med att hitta en egenskap jag faktiskt tycker om.

Om det nu är så att jag är sådan. Om jag får andra lugna.

om jag får andra att må bra och släppa sina stenar. Är det så?

Lilla lilla senapskornet är nog ett större träd än du tror.

Men behöver det som jag vägrar ge migsjälv. Vila.

Men jag jobbar på det, jag försöker mer än någonsin att ruta in och organisera mig och mitt knasiga liv.

Men det enda jag vill göra är att vara där. vara så långt härifrån, i en stor trygg varm famn.

Snälla låt mig vara där på lovet.

Annars vet jag inte vad jag gör, annars blir jag galen av saknad!

Min tid är allt jag ger. Min tid väntar på dig.

Om man inte kan sluta tänka, om man itne vill ha någonting annat

då kan man bara hoppas och vänta

<3