pills

one may think were allright but we need pills to sleep at night
were not okay
jag vet inte vad som händer. Jag faller så tungt. Så sjukt tungt.
Allt vänds mot mig. Kändes som att någon kastade kottar på mig men det är nog snarare sten.
Allt är ju bra. BRA. men varför sånt som dethär händer vet jag inte.
Jag blir så arg. Och ilskan som plötsligt intar mig förvirrar mig. För jag är inte sån.
Jag vet inte vem jag är. vad som händer.
jag har inte ens vackra ord kvar.
Jag längtar tills då jag kan se tillbaka på dethär med ett svar. Ett leende på läpparna. Någon i handen.
Någon form av stadighet, som jag så desperat söker efter.
Jag vill se tillbaka på denhär tiden nu. Men det är långt kvar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0