i want to legalize

drömmar förvirrar, förvillar, förundrar.
Bruna ögon. Gyllene, mjukt mörkbruna.
Jag kommer aldrig att gå.
Kommer aldrig att lämna dig.
Frågan är vem som sa det.
Frågan är vem det var.
En famn att falla i, som var stor och stadig. Som höll om mig och som lät mig gråta ut.
Hoppas nån finns där.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0