Hyperaktiva

Jag kan vara vaken för allt och för dig

för vem som helst

vill bara

vill så mycket

vaken om natten och drömmer på dagen

typ så

alla frågar

så mycket

lilla fröken dramaqueen

Jag känner allt som går att känna i mig

som en explosion, ett fyrverkeri av saker inom mig

som längtan, som ilska, hat, avsky, trötthet, ångest, nånstans ett stort mått hoppfullhet, sanning som jag

men på ett sätt är det samma längtan som jag alltid haft

som sliter i mig, som längtar

hittar inte ens ord som förklarar

hur mycket varje nerv längtar efter trygghet

efter detdär

dendär

efter nått

antar det brinner så för att jag hittade någon som på ett sätt så perfekt fyllde alla krav

som i sin brutenhet var så jävla perfekt

jag är inte längre gråtandes i ångest

bara tom

du fattas mig, okej.

men det är mer som att du har blivit ett fint minne

nått som var helt jävla galet

lite som afrikaresan

som jag knappt kan relatera till nu i efterhand

vill ju inte att det ska vara så men är nog bäst

jag sliter mina tankar för mig

och låter mig förföras av trollkarlar, av allt som kan bryta ner mig

ironiskt att när man inte orkar letar man upp sånt som tar en bort från allt

som sliter isär dig ännu mer

det är inte nått desperat

det är mer att jag fått tillbaka den dumma attityden som du tvättade av mig

äckligt va?