part II

kanske är det en lätthet som väntar mina steg
kan inte riktigt förstå det
det är midvinterkallt
och nedräkningen har börjat
men jag räknar inte ner, sånt gav jag upp
men kommer ju besöka åres snösträckta landskap i februari
antar det gjort mig starkare i min svaghet
explodera, men håll det för dig själv
jag håller allt för mig själv nu
försöker, så gott jag kan
och jag fortsätter ju gå, eller hur
kämpar på, för jag vet inte riktigt varför
varför det är så nattsvart för mig ibland, är det så för alla kanske
helvete vilken dålig förebild jag blivit
dålig person
jag är det dåliga exemplet som jag var förr
men jag försöker
gör mitt bästa
nej, aldrig göra sitt bästa
aldrig aldrig
men försöka.
det lyser, allting gnistrar i kylan
ett ord håller mig varm
som jag inte ens fattar
jag kan nog gå vidare nu
det får ta sin tid, men nu är allt nattsvart över

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0