I know the feeling
Rödtotten lämnas ensam och jag är bara tacksam över att jag just nu är stark
veckan har gett mig vila
det är kärlek tills sista ögonkastet
det är längtan som fortfarande spelar mina drömmar spratt
Fyfan va sjukt att man kan känna sån passion
men är så jävla tacksam för varje svar jag får
för att stämningen inte är så spänd längre
nånstans ger det mig hopp.
Vart ska jag ta vägen sen? i juni, när jag klarat ännu en liten resa i helvetet?
Ska jag bege mig mot norrlands skogar, bli Zebra i hålland?
Eller rymma kontinenten och dra till Tanzania?
Finns det fler vägar jag borde gå som jag inte ens vet om?
Sömnlös, jag har varit så sömnlös
Jag kämpar på, insikt ger utsikt
allt gör en starkare
men jag tänker inte ge upp, och ska fan dra med alla min väg
släpa alla uppför backen
för under all sand som sjunker, finns det en stadig grund
annars skulle jag inte stå här
dansa, snart ska vi dansa
jag vill få er att häpna
hade ni sett
hade ni häpnat
Kommentarer
Trackback
