Hyperaktiva

Saknaden river i mig.

Det är obehagligt.

Väntar på ett sätt på nästa smäll.

Vågar inte lita på denhär situationen, att den håller sig lugn.

Rädsla. Av att förlora.

För att jag har någonting att förlora, trots att det inte är ett faktum. trots att avståndet gör det nästintill omöjligt.

Jag vill inte förlora.

Alla känslor som springer genom mig.

Kärlek, ångest, ilska panik. Frustration.

Jag är aldrig frustrerad. Med vad är det som händer?

Känner mig så maktlös.

Allt jag gör blir fel. Vad jag än väljer och gör så sårar jag folk.

Minnen tuggar på mig och jag vrider mig under tyngden av allt jag inte vill minnas men som gör mig till mig.

Tänk Känn Handla.

Men jag vill inte tänka mer.

Kär och förvirrad. Vill bara vara där nu. trygg.

Vill någon jävla gång vara trygg