sånna som vi
lägenhet, kaos, stillhet. Hitta fram, klara sig.
Sötpojken och jag, nu är det inte så långt kvar.
Ett galet år, men nu är hålland snart över och jag har en egen kyl.
Broarna runt och bara prata med en annan sida av verkligheten,
vilka är vi egentligen? värderingar, val, vilka har vi blivit?
Borde vi kanske stanna och tänka, eller ska vi bara vara
nöjda över att vi inte sitter i skiten?
Att vi tagit oss ifrån dem vi var, ifrån all ångest
och även om drömmar påminner ibland så är vi inte där längre.
Inga kids. Inga kids. Inte en gång till. En en jävla gång till.
försöker intala mig det så länge iaf.
Annars får allt börja om.
Hålla gud i handen och tacka för allt fint. Baka bröd och köttbullar.
tankar springer, kroppen står still.
ge mig ett jobb, ge mig nått jag kan och klarar.
Time to pretend, Duved, snart kommer vi!
Sötgrabb, jag älskar dig!
Kommentarer
Trackback
