Hyperaktiva

någonting som inte försvinner, någonting

som ingen kan ta bort eller ta ifrån mig.

ett märke för att visa hur långt jag kommit, och att jag inte vill stanna här.

Disskusion om subjektiv, objektiv sanning.

vad som är sant, och vad sanning innebär.

Sköna uttryck som olivias "jag vill också va en ande"

och vår fina jämförelse mellan Gud och Chili con carne och köttfärssås.

Ta hand om ricky som är sjuk, och få ett litet hjärta i ett sms.

Att göra sitt bästa, och någonstans inse att den dagen när jag måste

lägga ner min gard så kanske någon står stark för mig.

En konstig känsla.

Sena kvällar i brunkulla med bästa gänget.

Göteborgsbrudarna, en blond sthlmare och grabbarna.

Det är så jag trivs.

Eller gör jag?

Somnade på rickards rum när jag inte längre orkade springa från tröttheten,

och att busa runt med anton och vara moraliskt stöd

vid en riktig tattuering.

Det som inte dödar härdar.

Jag är härdad, eller?

Varför känner mig sig då så sjukt svag, när allt är så bra?

Dagarna flyter på. Snart åker alla hem över hemresedagarna

men jag stannar här.

Fyra dagars lov.

Vackert