För det är så vi gör

jag har gett upp mig själv helt.
Jag är någon annan, ett lugn har flyttat in i mig.
Ett par bruna ögon förtrollar mig och jag glömmer helt
hatet jag brukade känna mot allt.
Hur bitter jag var mot kärlek. Att jag inte trodde jag kunde bli sådär igen.
Men nått är det med småstörda norrlänningar.
jag är inte rädd, trots att jag faktiskt ger honom allt.
Han kan krossa mig på en sekund. Men jag litar på att han inte gör det.
Jag har ju inget val, jag hoppas. vill. tror.
För jag är helt galen, helt förlorad.
Faller ner i kärleken, i ett lyckorus jag inte trodde fanns.
Jag tror aldrig jag mått såhär.
Känns såhär, när det varit på riktigt.
Woah
och pojken är min!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0