En dag i taget
Har skrivit en låt. Den är inte ny längre, men du får höra den nån gång. Hittar inte rätt ord längre. Försöker att existera utan onödiga misstag. Inte många som tappar en kniv i foten när man diskar. Jag är hemma. Passar hund, är o stallet. Och det maniska städandet. Behöver nått som tar mig ner. Vill bara ner. Inte tänka inte känna. Inga beslut och inget ansvar. En timme, en dag. Allt är satt på paus, om ens det. Utan mina fina vänner hade jag inte stått ut en dag till. Ångesten som vi minns den är ingenting. Jag finns kvar här. I Halmstad. Känner mig rastlös men det jag har finns här. Jag kämpar. Jag gör allt jag kan. Äntligen utan en sämre hälft som kortar ner mina andetag. Allt jag behöver är en doberman
