inte ska man sova ensam

varför sova ensam när man kan dela säng. sno ett täcke eller helt enkelt vara vaken
och prata sig igenom timmarna.
trött på att vara sjuk, trött på att vara trött.
anton anton anton. och oscar.
va har man gjort? ingenting faktiskt.
leder som spränger, piller som välter ner mig i trötthet.
tröttheten som är överallt. får jag bli fri snart?
fri och frimodig.
jag vill, jag vill så mycket.
Ett mindre bryt på nylands och det är tur att jag har ett vackert pokerface.
det är tur att ingen ser eller märker.
Kettis bad, och det känns som att friheten är ett återkommande tema.
gör jag någonting fel?
Jag antar det. jag vill välja rätt, vara rätt.
vill inte tappa bort mig själv i dimman, men egentligen så är det allt jag vill.
men då blir det som förut, som hemma.
Bastubad och häng med gamlisarna.
Funderar ändå lite på vart min plats är.
Felix olle och ricki, och snart också fursäter. mina pojkar, där jag kan känna mig trygg.
men inte ska man sova ensam när kylan från de jämtländska fjällen börjar blåsa igenom märgen.
Fast helst av allt vill jag bara bli frisk. få tillbaka min röst
kunna lyfta mina händer och höja tonerna, för att visa tacksamhet.
jag vill göra mer rätt än fel, varför är det så svårt?

Me and my boys

alltid nått som händer runt lilla mig.
nätter som spenderas i halvvaket tillstånd,
tillsammans med någon som är varm. men snor täcket.
Glädjen när paketet kom, och mitt rum äntligen börjar bli iordning.
U-cafe, och de älskade biblarna är tillbaka.
Bob Marley i högtalarna, och jag har det ganska fint.
klockan är halv tio, men känns som tre.
man kanske har feber, eller så är engergin helt enkelt slut.
Noone sleeps when i'm awake.
vill att lilla glennis ska se mig, men jag tänker inte lägga ner nått på det.
pallar inte försöka. pojken är för fin för mig, och har det tryggt i sitt grabbgäng.
Felix, ricki och nu även olle är mina pojkar.
inget knas eller krångel. det är helt enkelt mina.
drömmarna jag drömmer handlar inte om någon eller någonting
för jag är alltid i gränslandet, släpper inte ner garden.
dendär tryggheten kommer nog.
vackraste safi bad för mig, och jag vet inte om jag hörde igenom tungorna
eller om Gud bara lånade henne.
Han gav löften som jag inte vet om jag vågar hoppas på.  men det borde ju vara sant, eller hur?
Löften om frid och frihet, om kärlek kärlek kärlek.
att vara älskad, att jag är älskad.
jag vet knappt vad det betyder, vad det innebär.
vilka konsekvenser det ger mig.

hemma bra, borta bäst

jag är hemma över hemresedagarna, för varför ska jag åka härifrån?
litervis med vin och en och annan rom med cola.
En tio timmars lång fisketur och alderles för lite mat, men det spelar ingen roll.
deeptalk och talande tystnad med ricki, sjukt värd dag.
massa fest. är det så jag vill ha det?
någonstans känns det så sjukt fel.
Nästa gång det blir krogen, ska jag inte dricka.
men hemmafest då?
när man inte vill fly, utan faktiskt har det bra som det är?
men något puffande ska det inte bli.
världens ändras runt mig, och jag upptäcker att sjukt många är som jag.
men att puffa här, det är inte okej. jag tänker inte.
det har haft sin tid, och tiden för trötthet är inte rätt här.
Att sova i antons rum i två nätter, bra eller dåligt?
Rätt eller fel?
Jag vill inte göra nått fel.
Jag vill inte sabba nått, eller hamna i någonting.
Saknar viktor och glennis.
Saknar johan och tobbe.
för det är dem jag faktiskt vill hänga med. med gbg brudarna.
för det känns som att det finns en balans då.
för jag vill inte spåra, vill inte bli för mycket.
men efter en dag och en halv natt i tystnad
och två dygn utan sömn
så är jag trött.
men ikväll blir det party, och jag tänker inte spåra.
bättre att gå hem tidigt, att faktiskt bete sig.
jag tänker fan bete mig.
för jag har det bra här, och tänker inte sabba någonting.
Friheten kommer, förr eller senare!

Tattuering

försöker få någonting att fästa på kroppen
någonting som inte försvinner, någonting
som ingen kan ta bort eller ta ifrån mig.
ett märke för att visa hur långt jag kommit, och att jag inte vill stanna här.
Disskusion om subjektiv, objektiv sanning.
vad som är sant, och vad sanning innebär.
Sköna uttryck som olivias "jag vill också va en ande"
och vår fina jämförelse mellan Gud och Chili con carne och köttfärssås.
Ta hand om ricky som är sjuk, och få ett litet hjärta i ett sms.
Att göra sitt bästa, och någonstans inse att den dagen när jag måste
lägga ner min gard så kanske någon står stark för mig.
En konstig känsla.
Sena kvällar i brunkulla med bästa gänget.
Göteborgsbrudarna, en blond sthlmare och grabbarna.
Det är så jag trivs.
Eller gör jag?
Somnade på rickards rum när jag inte längre orkade springa från tröttheten,
och att busa runt med anton och vara moraliskt stöd
vid en riktig tattuering.
Det som inte dödar härdar.
Jag är härdad, eller?
Varför känner mig sig då så sjukt svag, när allt är så bra?
Dagarna flyter på. Snart åker alla hem över hemresedagarna
men jag stannar här.
Fyra dagars lov.
Vackert

Födelsedagar, firande, festande

att det kan vara så förödande att inte sova.
att kroppen inte klarar av att vara lugn fast man har det så bra.
bättre än någonsin, men ändå så är jag fast.
gamla mönster, gamla vanor.
fast trots frihet

för bra för att vara sant

alla är så jävla vackra.
Glennis fyllde år och blev klippt av herr graaf.
Snyggo vafan!
Än är allting under kontroll.
Pardans med anton, och det var faktiskt kul.
Jag dansar nykter och njuter.
nått måste ju vara fel, eller allderles för rätt.
Det skrämmer skiten ur mig att alla är så jävla bra,
så jävla vackra.
Alla som bjuder på sig själva, alla som bara älskar och låter sig bli älskade.
Följespoten skickar nattligt sms och jag standardsvarar.
allt är bra, vet du vad.
Men jag är glad att det är slut. att jag inte har några band kvar hemma, att jag inte har
någonting som håller mig kvar.
För det är här jag vill vara, det är här jag vill våga växa.
Vill våga släppa alla demoner fria, och sluta fly.
Jag vill bara våga, våga släppa taget om allt som varit.
jag vill berätta, förklara hur det är. Hur det känns.
Är det bara jag som är såhär?
Som blir livrädd när någon säger att man kanske ser bra ut,
när det faktiskt var det man ville höra.
Jag vill inte satsa, för jag vill inte ha nått att förlora. Jag har plötsligt så sjukt mycket
att förlora, som på så kort tid betyder så galet mycket.
Exodusbrudarna, speciellt olivia. Viktor och glennis, Johan, Julia, Anna och Herr Graaf.
Så många underbara, så många.
Det är bara kroppen som bråkar. Tankar som vägrar släppa taget.
men det kommer kanske
kanske.
Jag vill våga
släppa taget

Någonstans där bland molnen

någonstans där lurar ändå alltid rädslan.
när jag slutar agera i ögonblocket, när jag varvar ner och börjar tänka.
då kommer ändå rädslan, jag som alltid låtsas vara så orädd.
Men jag behöver ju inte det här. Men ändå så är jag så jävla rädd!
Helt knas. jag har det ju så galet bra!
vad ska man säga?
Träffade christian, aka gabbe för första gången idag.
snackade höstmarknaden, railjam, åre, kids och cafe breve.
så galet mycket att göra.
får lägga allt i guds händer, för nått annat kan man inte göra.
Och pojkar pojkar pojkar.
under promenaden när jag och olivia knatade på fjället blev det mycket tjöt.
Vem som är snyggast, vem som gäller och sådär.
toptrion var vi överrens om.
Tobbe, johan och glennis.
Fast glennis har ju sina fördelar.
men på ett sätt så har dem det allihopa, för man kan itne ens
förklara hur bra man har det när man är omgiven av människor som
de som bor här nu.
Go jämteborg, go järngänget. BEX, bibelexodus.
bästa bästa!

att man få ha det så bra

popblaster, willhelmsberg, downhillfoto, åreskutan, massage, flumm, mys, galet mycket bra människor.
Viktor och Glennis, olivia och tobbe. Johan och gabbe, och alla de andra.
Så sjukt kul! så sjukt bra dagar!
man hinner knappt andas, för att jag lever livet så!
taggar downhill nästa vecka, och en ny dag med äventyr och upptåg.
Träffat tre nya bröder, Isac, Eric och Olle. Och såklart sandor!
Filmkväll uppe hos felix och ricki, och stopp i avloppet.
Alla kläder är smutsiga och duschen fick tas på laduborg.
Fast de gjorde ingenting egentligen.
Funderar nästan på om man ska släppa tagen någon dag.
steg för steg, långsamt.
Låta sig älskas och tas omhand.
Fast det låter på ett sätt som det värsta
fast jag vet att det är det bästa.
vill våga falla, vill våga lita på alla.
På människor som faktiskt är värda att litas på.
Dag efter dag, vi får se vad som händer!

willhelmsberg

24 timmar av tystnad. att vara lite men stor, och trösta utan ord.
Funderar på om hjärtat börjar fastna.
Stockholmaren med ett namn från göteborg,
fast det vet man aldrig. Hade varit bäst om det inte blivit så,
utan bara varit fint.
Knyta band, knyta an. Så sjukt olika.
Är det kanske dags att släppa taget om det som varit?
att gå vidare?
inte än.
men det kommer hända under året.
och jag kan bara låta hjärtat sjunga, och allt allt ska bli vackert.
fyspass med sara och grabbarna. gabbe öste på bra duktigt.
mohaha, imorrn blire popBLAzter. får se vad som händer där, med alla farliga järpenkids.
taggar ändå!

RSS 2.0